fredag 31 maj 2013

Upplopp- och förutsättningarna i ”förorterna”, invandrare kontra svensk


Jag ska börja med att förklara hur debatten förs, och hur de som vill ha en förändring skjuter sig i foten redan innan mikrofonerna slås på.

1.      Man använder uttrycket ”förort” MEDVETET, som inte betyder ” En förort är ett bebyggt område eller en ort som är beläget i utkanten eller i närheten av en större stad. En förort karaktäriseras oftast av att flertalet av dess invånare regelbundet vistas i den närliggande staden, exempel genom att arbeta där”. Utan betyder, ett problem område med sociala och ekonomiska problem, som invånarna inte belyser för att uppmärksamma problemen, utan snarare för att få lite ”cred”.
2.      Representanterna man väljer för att föra debatten är uteslutande alltid de som inte kan föra en debatt. Det är oftast de mindre bildade och med begränsat ordförråd. Varför detta? Det finns högutbildade i dessa områden… Min teori är att man vill förstärka bilden av ett ”hårt område som är invandrartät”.
3.      Man har som grundregel att inte ta på sig något ansvar för sina problem. Integration är ett problem, men man underlättar inte problemet det minsta på eget initiativ. Det samma gäller de ekonomiska.

Jag höll i en föreläsning med titeln ”mänskliga rättigheter och konflikterna i förorterna” ute i Hisingsbacka i Göteborg (de som började med trenden med att bränna bilar). Det första jag sa var ”sluta använda det jävla uttrycket förort”. För jag märkte tidigt hur ungarna använde uttrycket innan jag började tala, att arrangören dessutom ville envist ha med ordet med i titeln gjorde mig fundersam. En av frågorna jag fick under en intervju till en lokal tidning efter föreläsningen, var ”har du någonsin haft förorts problem”. Förort är synonymt med ghetto där djungelns lag råder och det sätter ett värde i ögonen på en betraktare. Hur många har hört Mölndal eller Långedrag kallas förorter? Ni förstår nog min poäng.

Nu ska vi komma till upploppen i Husby. Vad hände egentligen? En man som hotade sin omgivning med machete (stor djungel kniv) oskadliggjordes av polis. Helt i linje med lag och etisk föreskrift. Det är dessutom en plikt för polisen i ett demokratiskt land att beskydda medborgare. Man var på plats och såg till att ingen oskyldig kom till skada. Sen brakade helvettet loss. Varför? Vad gjorde man upplopp mot? Vilken frustration triggades av att polisen skötte sitt jobb? Jag vet inte säkert, men som jag sa tidigare så är staten inte den enda att beskylla för situationerna i ”förorterna”. Hur vet jag det? Jag bodde i Hisingsbacka när upploppen där var i fullgång och jag bodde i Rosengård när det såg ut som ett slagfält.

Vad har du för ansvar? Varje vuxen människa bär på tyngre ansvar ju äldre man blir. Man får förpliktelser gentemot sin fru/man, sina barn etc. Man vill alltid det bästa för dessa inom den inre sfären. Vilket innebär att man då bör fundera på hur man kan stärka sina förutsättningar, med utbildning, umgängeskrets osv. Jag, med invandrade föräldrar, är akademiker, talar flera språk flytande och lever ett liv där jag är nöjd (jag har alltid ett nytt mål att uppnå). Jag kommer ifrån samma områden som man idag klagar på. Det primära som slår mig, med det perspektiv jag nu besitter, är att man vill inte ens försöka på egen hand att förändra situationen, utan man vill att någon håller en i handen och gör det åt dem (så mycket för djungelns lag).

·         Ta upp problemen med stadsdelspolitikerna (själv varit en sådan). Du har rätt att delta på mötena och framföra din synpunkt.
·         Sök till högskolan alt. Komvux (om det fortfarande heter så), så får du en förutsättning till ett bättre jobb och en mer intressan vardag under den perioden.
·         Problemen blir inte bättre än vad du gör dem till. Slå av TV:n och dator, ta en promenad och se vad som egentligen finns i ditt närområde. Är integration ett problem? Skaffa svenska kompisar…

Jag vet att ”invandrare” har fått en identitets prägel bland vissa, man känner en grupptillhörighet ihop med andra människor som fått fly från sina länder av olika anledningar. Men det mest tragiska är att även ungdomar som är födda i Sverige, identifierar sig som invandrare. Precis som ”förort” så har även det uttrycket en helt annan innebörd bland de unga. Det första steget för integration är alltså inte statens- eller samhällets fel. Det sitter faktist i oss själva.

Vad är då jag ? Jag är etnisk Turk, men nationellt Svensk. Varken min etnicitet eller nationella tillhörighet kan ingen ändra på, hur mycket man än skulle vilja, så är dessa egentligen väldigt abstrakta aspekter ganska permanenta. Jag skulle för visso kunna börja identifiera mig som något annat, men jag har svårt att se att det skulle förbli ”jag” och att något skulle kunna få samma känslor för två nya identitets källor som jag har för de jag har nu. För att förklara djupare, jag har två invandrade föräldrar från Turkiet, men är född och uppvuxen i Sverige. Vilket gör att jag egentligen inte har en gnutta koppling till Turkiet på egen hand, utom endast genom mina föräldrar och den enorma släkt som finns kvar där. Däremot Sverige, har jag precis egna förstahands band till. Även om jag inte är ”etniskt” svensk, så är jag en del av den svenska nationen, och en bestånds del av folket som bildar Sverige. Detta betyder inte att jag är mindre av den ena eller andra, jag har friheten att välja själv vad jag är. Svensk är jag, då jag är född i Sverige och har ett medborgarskap. Detta gör mig till nationell svensk (etnicitet spelar mindre och mindre roll idag i ”civiliserade” (välmående) länder). Men jag är etniskt turk, vilket innebär att jag ser ut som en turk, accepteras av den turkiska gruppen som en medlem och har en del av kulturen inlärd som kan appliceras ihop med svenska seder.

Innebär detta att jag inte har samma problem som övriga ? Självklart har jag det. Jag är inte blond och blåögd (stereotypen av svenskhet), vilket gör att jag får min dos av diskriminering. Men skillnaden är att jag stärkt mina förutsättningar och vet hur jag ska handskas med problemen jag stöter på. Blir jag diskriminerad så har staten mekanismer som åtgärdar detta. Det gäller bara att ha viljan att leta och ha glöden att kämpa.

Emre -     

torsdag 19 maj 2011

Fredrik Malms rasism och hyckleri når nya gränser, det nya målet: Azerbajdzjan




Som Folkpartiets utrikestalesman och som svensk beslutsfattare i egenskap av den sittande regeringens riksdagsledamot så skämmer han ut inte bara sig, utan även Sverige. Att en denna person skriver om Schlagerfestivalen är inget att förundras, för det var ju ett Azerbajdzjan som vann. Vem helst utom Turkiet och Azerbajdzjan hade väckt en reaktion hos Malm, men att Azerier som anser sig vara samma folk som de i Turkiet vinner, får hans förvridna åsikter att explodera.

Artikeln han skrivit i Aftonbladet ska handla om musikfesten som Azerbajdzjan tog hem, men det mynnar ut i en svartmålning och har absolut ingenting med tävlingen i sig att göra. Utan artikeln handlar snarare om att propaganda i intresse för den icke svenska agenda och makt som styr denna hö stoppade marionett docka.

Nästan allt i kritiken han framför är patetisk (det enda jag kan hålla med om att är att Azerbajdzjan inte är en renodlad demokrati, ändock med bäst förutsättningar till utveckling sett till grannarna).

Värt att notera är att Fredrik Malm för knappt en månad sedan var på besök i Armenien (som ockuperar Azerisk territorium där man begått folkmord och än idag ligger i krig med) och mottog en medalj?
















Att övervaka telefoner är absolut inget positivt. Men med tanke på att Fredrik Malm som först var emot men sen röstade för FRA tar upp detta är lite konstigt… Med tanke på att USA övervakar all kommunikativ trafik världen över, och straffar egna medborgare för att vara ”opatriotiska” och har dessutom en lag som heter just ”Patriot Act” som är en överdriven version av den samma som i Azerbajdzjan. Varför hylla USA:s politik men kritisera Azerbajdzjan, det ligger en ”katt” begraven kan man tycka… Med tanke på att man till skillnad från USA ligger i krig med en granne, som ockuperar ens territorium, så kan det vara en förklaring även om man kan tycka i Sverige att det är acceptabelt. Det är bara att läsa den senaste boken om kalla krigets svenska inblandning vad man skulle göra vid en rysk invasion. Är det för övrigt någon civil som har insyn i vad FRA har för sig idag ? De stackars somalier som terroristförklarades och förnedrades offentligt är en produkt av FRA bla.

Något annat Fredrik Malm, fullblods rasisten som gömmer sig bakom liberalism (plast liberalen), är att han försvarar folkmordet Armenien begick i Karabag (ockuperat Azeriskt territorium) och menar på att det var ”en armenisk majoritet som ville tillhöra Armenien” (total förintelse och fördrivning, precis som Armeniska revolutionärer försökte under WWI, gör att man kan få en majoritet).

Det mest anmärkningsvärda är att Malm kritiserar Militärbudgeten och skytteutbildningen för de yngre….. Azerbajdzjan ligger i krig med en granne som ockuperar dess territorium och man har en stor militär budget…. Är det bara jag, eller saknar den här mannen några skruvar i huvudet ? När jag ställde frågan om Israel motsvarande budget, så pekade han på terrorism och Iran. Turkar har mördats sedan 50-60 talet av den armeniska terrorist organisationen ASALA och Azerbajdzjan är granne med Iran som får väst världen att fukta kallingarna.
Vad gäller skytteutbildningen, så har man motsvarande utbildning i Sverige för barn från och med 15. Det Malm kritiserar i Azeriernas fall så är åldern 16 och man ligger faktis i krig och är granne med Iran (som ger Malm nästan lika rasistiska utfall).
Sen vill han även ge bilden av att Azerbajdzjan är ett Nordkorea liknande land, med total isolation och ett boskap behandlat folk. Vilket inte ens snuddar i närheten av sanningen (det sticker ut ormar i munnen på Malm).

På facebook så slog han ifrån med en gång när man vann. Han klagade på att det kostade för mycket och menade på att man var inkompetenta. Det skulle då ha varit den enorma summa pengar som köpte vinsten (hatet och rasismen har inga gränser).

Jag har en teori till vad som triggade Malm. Med ett uttalat och en officiell rasistisk syn på turkar (från Turkiet främst) så har jag en teori. När Azerbajdzjan vann, så gick den sköna damen i gruppen upp på scenen med en turkisk flagga. Fredrik RASAR och ser rött när turkar lyckas….



























































Sancak Beyi Emre

torsdag 5 maj 2011

PKK eskalerar våldet mot civila

PKK har aldrig varit någon militär utmaning för TSK. Av de 40000 döda under terrorperioden, så är knappt 5000 soldater och poliser. Idag försöker man transformera sig, övergå från gerilla i bergen till stadsterrorist som röjer och förstör och skyddar sig bakom illasinnade makters tro på ”demokrati”.

Idag, är du turk så klarar du dig ganska bra. Är du kurd, och inte delar PKK:s syn på världen, så riskerar du ett helvette till liv.

Det allra senaste rapporterna är följande:

• Under mordförsöket som PKK utförde mot Statsminister Erdogan, så tog man sig in i en by under flykten från poliserna, och krävde ”bröd till oss och röst på BDP, i annat fall bränner vi ner eran by”.
• De som vägrar ingå i deras ”protester” riskerar att dödas. Elever som går till skolan trots PKK:s hot riskerar att mötas med våld. Butiker som inte stänger, riskerar att få butiken med ägaren i ned bränd. Bussförare, som kör bussar riskerar att bli inbrända osv. (ni förstår nog tankegången som de har)
• Att BDP ständigt hotar människor för att ge syn av en enad front är inget nytt. Men visste ni om att BDP samtidigt kan gå så långt och rekommendera likvidering av oliktänkande ?
* Hur demokratisk kan man vara om man utför mordförsök på en statsminister ?
* Hur demokratisk är man om man "protesterar" med bomber ?

Man kräver rättigheter åt det kurdiska folket, man tar på sig rollen som talesman för ett helt folk, men kan inte visa en demokratisk mognad för att låta människor välja sin egen väg (grundpelare i frihets begreppet). Sen har man en man i fängelse som från sin cell gör analyser som samhälliga frågor. En kille som inte varit ute på år o dagar, o som dessutom inte varit i det turkiska samhället på säkert 30 år. Den här mannen ska sitta och göra analyser och dra slutsatser, är det frihet eller slaveri ? Det allra roligaste är att varje statsbesök som görs i Turkiet, har en koppling till honom och kurderna enligt samme man.

Vad vill jag få sagt ? Det jag säger är inget nytt, och alla vet säkert om vad dessa terrorister är och gör. Det jag vill påvisa är att de demokrati vänner som vill se en bättre tillvaro för kurder i Turkiet ska med näbbar och klor slåss för att dessa människor blir kvitt PKK. Dessa är det främsta hotet mot att hela den turkiska befolkningen ska få friheten att lyssna, tänka och rösta precis som de själva vill.

Angrepp på lågstadie elever














Sancak Beyi Emre

tisdag 3 maj 2011

Bin Ladins död sätter en skrämmande standard i säkerhetspolitiken

Många har frågetecken om uppgiften om personen som personifierar ondska i mångas ögon är död. Hålen i historien är många. Varför man inte visat bilder på den döde, då man lät bilder på Saddam läcka ut. Varför man helt plötsligt ville ge ärkefiende nummer ett, en ”korrekt” muslimskt begravning när man på annan ort hellre drar sprinten ur en handgranat och lägger den i munnen på en död terrorist. Jag är helt säker på att hela båtbesättningen närvarade vid Bin Ladin ”begravning”. Varför det tog sådan tid för de nästan 100-tal NAVY S.E.A.L.S. team SIX att slå ut fem fiender på nästan en timme. Frågorna är många, men min magkänsla säger mig ändå att vi inte kommer höra något ”död åt USA och utplåna Israel” från den mannen nån mer.

Bin Ladin var innan operationen redan en slagen man, sen många år tillbaka. Det han utgjorde var en symbol för våldspropagerande extremister. Detta ger kampkänslan en bra smäll på terroristernas läger som säkert kommer ta flera år att återhämta sig ifrån, speciellt efter att man misslyckats med flera hämnd attentat.

Tillbaka till ämnet, vad sätter detta dåd för standard ?

Det första är ett av de mest skrämmande, att det är ”rättvisa att döda”. Oavsett vad människan har begått för brott, så är det en människa man talar om. Det kan aldrig vara rättvist att döda. Speciellt inte om hyllningarna till döden kommer från de som förespråkar ”fred, demokrati och mänskliga rättigheter”. Var i någon av dessa aspekter kan man förknippa med att dödande är något positivt och något att hurra för ? Sen att man firar Bin Ladins död utanför Washington ser jag som en skam för mänskligheten och inget annat än västerländsk etnocentrism tillsammans med hierarkisk radning av människovärde. En arab/muslims liv är inte lika värd som en västerlännings, det är budskapet jag får ur det. Det är fel att hurra över de som dog i terrordåden mot WTC, men det är ok att hurra över bin ladins död. De som minns 11/9, minns också att små grupper firade dådet i avlägsna och isolerade platser. Idag gör man samma sak, men i centrum där vi anser civilisation existera.
Det allra mest skrämmande är att man kan idag skicka militära förband till länder där man inte är i krigstillstånd med för att döda terrorister. Så vad ska man säga till Khaddafi om man vill jaga motståndare i Tunisien? Ingen av de som hyllar operationen och bin ladins, för deras legitimitet i området är försvunnen. Detta sätter en standard.

Till terrorism aspekten, om det nu är rättvisa att döda. Vad säger att terrorister i framtiden inte kommer hänvisa till samma uttalanden för att berättiga sitt dödande ? Det är farligt vatten man är ute i och uteslutande varje Europeisk statsledare (Sverige är som vanligt klok i sina uttalanden och beaktar de värderingar man står för; vilka är värderingar alla som förespråkar ”fred, demokrati och mänskliga rättigheter” bör hålla) gått ut och hyllat med glädje. Vad skiljer sig detta beteende åt från terroristernas ? Min uppfostran, moral och etik säger mig att, oavsett vem det är som dör, vad människan än må ha begått, så är det inget att glädjas och hurra över. Jag är även fått lära mig att ledarskap är ansvar. Är man ledare, så ska man vara försiktig över vad man säger och vad det ger för budskap. Det anser inte jag att man gör idag, då man säger att ”död, är rättvisa”, o detta ur ens egna perspektiv. Vad händer när människor med redan absurda perspektiv tänker på motsvarande sett ? Eller har våra ledare gått till att tänka som fienden? Det är farliga vatten man är på.

Sen har det kommit idiotisk kritik om att Bin Ladin inte togs levande…. Tänk er själva, ni är en specialtränad och utvald soldat, som sett flera byggnader raseras i terrordåd, där flera av era medborgare fått sätta livet till. Ha detta i tanken tillsammans med att många säkert hade Blackhawk down i tanken under operationen i Pakistan. Hade du väntat på att Bin Ladin fått slut på skott, eller hade du satt en kula i huvudet på honom, som du har tränats till och nu har gjorts (enligt uttalanden)? Sen fanns där kritik om att det var fel att döda honom…. Han var beväpnad, och hade en krigsförklaring mot hela världen i princip. Ger han inte upp kampen, så ska han oskadligöras, vilket gjordes. Jag tror att ytterst få som har kunskap om lag o rätt kan motsätta sig detta. Att Hamas är av de få som anser att detta var ett mord, sätter deras standard på moral och etik.

Min personliga reaktion. Jag tycker att det är bättre än bra att Bin Ladins nedkämpats, men jag kommer aldrig fira någon människas död… Hans plan var att trigga igång det som skedde och få en civilisationernas kamp, mellan den muslimska världen och väst. Vilket nästan lyckades, när han fann en motpart i en idiotisk president vid namn Bush (som faktis är mer korkad än Bin Ladin, som föll i fällan) d.y. Att störta symbolen Bin Ladin, ger ett budskap till terrorister och potentiella terrorister att det inte under några omständigheter är legitimt eller rättfärdigat och att det inte tjänar något annat syfte än död och förstörelse.
Men Bushs delaktighet i Bin Ladins verk måste belysas. Det dog sammanlagt ca. 4000 människor om jag inte misstar mig under attackerna mot USA. Hur många har Bush förorsakat död på ? Sen en än viktigare fråga, har terror dåden ökat sedan han påbörjade sitt ”korståg” mot de ”otrogna” precis som bin ladin ville ha det med sitt ”jihad” mot de ”otrogna”? Har anslutningen ökat till dessa terrorgrupper och känner fler sympati mot dessa eller USA ? Har det polariserat synen på USA?

Terrorism är inget konventionellt krig och ska inte lämnas i händerna på okunniga, utan arbetas både politiskt som militärt kordinerat. Obama har förbannelsen att reparera skadorna Bush orsakat, men är en genuin ledare som inte får den cred han ska ha. Tom Obama var försiktigare i sina uttalanden än vad Europeiska ledare var. Standarden är satt nu, gud vet hur världen kommer se ut efter detta.

Sancak Beyi Emre

lördag 2 april 2011

Vi minns armeniens folkmord på turkar i Khojali

Det var ett tag sedan årsdagen var, men jag vill hedra offren och förbanna förövarna. Jag hoppas att detta också erkänns som ett folkmord av den svenska och många andra parlament, som har en tendens till att rösta igenom fiktiva folkmord, men inte tagit sig tiden att se över de verkliga.


Det som hände i Karabag konflikten, där Khojali folkmordet ägde rum, är en urgammal barbarisk armenisk revolutionär tradition. Samma man försökte med under WWI. Då man försökte rensa ut muslimer ur det område de ansåg vara Armenien, endast för att de inte var i majoritet själva i den mark de gjorde anspråk på. Hur motiverades detta ? Invasionsmakterna hade utlovat territorium på den mark där man var som tätast. Men det slog tillbaka då, de kurder, turkar och araber man gav sig på, var i första skedet passiva och rädda. Sedan slog även den befolkningen tillbaka, vilket ledde till att Osmanska riket fattade beslutet att flytta upprorsmakarna. Detta är en generell tradition i multietniska stora riken. Men i Karabag hände det samma. Perversa drömmar om ett ”stor armenien” angrep man Azerier utan förvarning och massakrerade tills man fick en armenisk majoritet. Karabag är Azeriskt territorium som fortfarande i skrivande stund ockuperas av en utländsk krigsmakt.


Att bla. Den svenska riksdagen lyfte frågan om ett s.k. armenisk folkmord var som en loska i ansiktet på den turkiska befolkningen runt om i världen. För de illdåd och flera folkmord, för det är just vad det är, de revolutionära armenierna begått nämndes inte. Därför vill jag i alla fall visa min ståndpunkt, att de som anses vara offer är de egentliga förövarna och att jag förbannar dem. Minns offren i Khojali och få de som blundade för detta och även tog steget längre genom att erkänna ett påhittat armeniskt folkmord att öppna ögonen och även se vad deras politiska spelmarker åstadkommit.


Karabag turktur, ve turk kalacak. Nasil cözulur bu sorun ? Mustafa Kemalin dedigi gibi, GELDIKLERI GIBI GIDERLER !





The Sunday Times : "Armenian Soldiers Massacre Hundreds of Fleeing Families" (March 1, 1992) Artikel från samtiden i Times Mer information Mer



Sancak Beyi Emre

STOPPA PKK:S TERROR I EUROPAS GATOR !

PKK sprider skräck i Europas gator, det är inget nytt. De anordnar ”demonstrationer”, och sprider förödelse vart helst de drar fram, det är inte heller något nytt. Men nu har man även spridit sin terror i Europas huvudstad BRYSSEL och angriper turkiska företag och medborgare på gatorna. Men man tar inga särskilda åtgärder mot dessa terrorister, fast detta upprepas gång på gång. Det var en s.k. ungdoms protest, där man skandaderade ”fri ledarskap (syftet på apan i bur i form av apo), fri identitet (inget mig emot), försvara tillvaron (terror tillståndet) och säkra frihet (krossa den turkiska staten och bilda något perverst marxistiskt land)”. Dess värre firade man apos födelsedag också, vilket medför terror, anarki och slagord. I BRYSSEL ! Detta är något man utlovat att man ska upprepa runt om i Europa, för man ska uppreda ”demokratiska freds tält” även i Europa. I Turkiet har dessa tält inneburit än mer hot och våld… Vi har sett folkvalda angripa poliser och kasta sten på civila bilar (som om det spelar någon roll). Kort sagt kan detta innebära att dessa terrorister kanske är i en stad nära dig snart. Det lustiga är att man, som vanligt, inte tar något ansvar för våldet man för, varken i Turkiet eller ute i Europa, det heter att ”turkiska fascister” provocerade PKK:s unga anarkiska fascister till att slå sönder deras butiker och skada människor runt om. Efter våldet samlades man för att lyssna till tal från KCK:s styrelse i form av Zübeyir Aydar och Nizamettin Toğuç. Tänk er en ”fred i Afghanistan” demonstration på stan, som mynnar ut i våld och sen förs tal av Talibanernas högsta ledare och skanderar att Bin Ladin är en politisk fånge som måste friges…. Det är så det upplevs av turkar skulle jag tro. Så, hur skulle det se ut egentligen ? En demonstration för ”fred” i kriget mot terrorism, för det är det man indirekt menar. Man vill hindra militära operationer, men ingenting om att PKK ska sluta med sina terrordåd. Sen ska man dessutom låta efterlysta terrorister i Europas huvudstad få valsa runt fritt och hålla tal. Tänk er Bin Ladins stab hålla tal i Turkiet, där han hotar Europa, och anser Bin Ladin och al-qaida fångar vara politiska fångar. Hur skulle det se ut ? Perverst…. På alla sett och håll. Men tyvärr, så är inte utbytet av säkerhet på samma nivå. Ska Turkiet då kanske trappa ner sin nivå vad gäller transnationell terrorism som inte opererar i Turkiet, för att jämna ut ? Jag säger det här och nu… Om dessa fåntrattar vågar sig ut i Sverige, i någon stad jag befinner mig i och angriper mig, då kommer blod flyta. I självförsvar kommer jag se till att minst fem av angriparna hamnar i sjukan (de som spanat på mig vet att jag är mer än kapabel till det). Jag uppmanar alla som kan hamna i kläm det samma, ge dem på nöten om ni blir angripna. Nytt Europeiskt realitet. En grupp som inte står tyst vid angrepp. Vad blir dilemmat ? Ska man ta terroristen som angriper eller den som försvarar sig ? Det är något säkerhetsavdelningar runt om får ta ställning till. Idag är man passiva för att turkar hittills har tagit allt man ställts emot med en klackspark, men tänk om…. Tänk om man ger tillbaka och går till motattack. Vad gör man då ? Terroristen, eller offret ? Moral och etik säger sitt, låt oss se hur det går. Är det dags att bekämpa terrorism och deras medhjälpare, eller ska befolkningen som drabbas av det ta saken i egna händer ? Rättsskydd ? Jag ser ett av alternativen helst, men tar det ändå som det kommer. Sancak Beyi Emre

söndag 27 mars 2011

Turkisk polis relation till barn

Tidigare var det på tapeten att polisen behandlade barn vid demonstrationer väldigt hårt. Det kan instämmas, man var för hård mot barnen. Att behandla barn på det viset som gjordes stundtals är inte acceptabelt, men förståligt när dessa barn ställt i frontlinjen för anarkiska upplopp och används som mänskliga sköldar av PKK/BDP. Barnen används i propaganda syfte. Terroristerna ska bränna ner bilar, bostäder och affärer, samtidigt som man bombarderar poliser med sten och brandbomber (som man förbreder innan "demokratiska demonstrationer" som man kallar det). När det uppstår kalabalik och barnen hamnar i kläm så står ett svin med en kamera och spelar in nertrampade barn. Detta vidarbefodras till de blåögda europeerna som inte har kapacitet att tänka ett steg längre och blir en del av terrorismens maskineri. Det är så det har fungerat i åratal. Även om polisen varit brutal tidigare, så är man idag minst lika återhållsam som svensk polis. Idag jobbar man mycket med Hearts and minds. Man vill skapa band mellan poliser och barnen för att de inte ska köpa soppan PKK/BDP säljer. Nu i dagarna har man haft "civil olydnad" som man kallar det. Där man sätter sig ner på en väg och stoppar trafiken. Allt detta för att skapa rabalder inför valen som hålls inom några få månader. Polisen är avvaktande så gått det går, men trafiken måste flyta på. Man delade ut bollar till barnen vid en av dessa "demonstrationer". 1000 bollar som barnen började leka med på plats. Vad hände sen ? BDP/PKK funktionärer ingrep, hotade barnen och tvingade dessa att göra hål i bollarna och kasta dessa tillbaka på polisen. Partiets direkta översättning betyder på svenska "freds och demokrati partiet". Ironiskt va ? Med hot och ständig omoralisk våld försöker man sig fram på en väg man aldrig behärskat eller förstått sig på. Sancak Beyi Emre