En smäll på käften för de som förespråkar ett armeniskt ”folkmord”, åsikt- och yttrandefrihet

Turkiet och Armenien har haft kyliga relationer. Men dessa förvärrades när Armenien fick för sig att invadera och ockupera delar av Azerbeycan. Turkiet valde att stänga sin gräns. Resultatet? Armenierna har inte samma kontakt med resten av världen och är isolerade. Men när Armenien och Turkiet hamnade i samma kvalgrupp och spelade sin första match i Armenien (som Turkiet vann), slog den Turkiska Presidenten följe och påbörjade arbete för att återuppta förbindelserna. Det gick framåt, något år senare undertecknades ett protokoll med hjälp av rysk medling, med sex punkter som skulle öppna upp för diplomatisk kontakt, en lösning på alla problem, normalisering av relationer och öppnande av gränserna.

Ja, fram hit så låter det ju fint, men det är också här vi stannar. Den armeniska högsta domstolen godkände protokollet, men igår presenterade man en skrift om sin dom. Där står det att endast två av punkterna är viktiga och resten inte acceptabla så länge man inte ”öppnat diplomatiska förbindelser” och ”öppnat upp gränsen”. Detta strider mot avtalet ganska uppenbart, för de sex punkterna var ett paket som skulle implementeras för att gränsen öppnas och förbindelserna upptas. Men det anser man inte. Det än mer intressanta är att en av punkterna (som även socialdemokraterna kysste skinkor för) var den om en gemensam kommission angående det s.k. ”folkmordet” (man hade inget att dölja var det någon som sa...). Den strider mot Armenisk lag. För den frågan får man inte diskutera. Armenien har samma uppfattning om forskning, fri och öppen debatt som svenska socialdemokrater, anti-Turk klubben, folkmord-freaksen och Frankrike. Var det demokrati och mänskliga rättigheter ni stod för? Gissa om det är ironiskt när man kritiserar Turkiet, där det är öppnare debatt än vad det är i delar av självaste EU och många andra platser. Turkiet har nyligen gått om stenålderstänkande stater, men vill ändå ingå i det nu efterliggande Europeiska gemenskapet. Ja, Ataturk förespråkade att Turkiet skulle vara västerländskt, men han såg tyvärr inte hur väst är och utvecklas idag. Tacka gudarna för Sverige och England som försöker hålla uppe kvalitén bland alla politisk, moraliskt och etiskt efterblivna hycklare.

Förutom detta elände, så har domstolen även antytt på att man inte kan erkänna Turkiets gränser och suveränitet. Det vill säga, en upptrappning av hotnivån. Erkänner du inte grannens gräns, suveränitet och har expansions ambitioner (är emot internationell lag), så är detta gränsen innan en krigsförklaring. Armeniens utspel är långt ifrån konstruktiv diplomati, utan man agerar provocerande och inte som lösningssökande. Personligen så gör det mig det samma om Armenien erkänner Turkiets gränser, men då öppnas inte gränsen, och då fortsätter armeniska folket att äta ryska post-sovjet varor och lever i elände. För militär kraft att ge sig på Turkiet har dem inte ens en bråkdel av.

Allt detta under en tid då självaste Karadeniz (ansedd de mest patriotiska) folket gått ut för att hedra den mördade Hirant Dink. Skäms man inte något på andra sidan gränsen?

Förutom allt detta så vill inte armenierna upphäva ockupationen över Karabag som delat Azerierna mitt i tur, geografiskt. Vad säger detta om ett land? Detta säger mig: Att man inte kan bevisa sina påståenden om ett ”folkmord”, man är fortfarande i expansions tankar territoriellt, man vill inte häva ockupation bland mycket annat tragiskt. Detta strider mot internationell lag, i självaste FN-stadgan, men vi kan väl låta vissa fortsätta hyckla.

Turkiet har gjort sitt, vi har inte lika mycket att hämta från att öppna gränsen som Armenien. Vill ni inte fullfölja ett avtal ni undertecknat, så visst. Anseendet och trovärdigheten är nu än värre än vad den har varit och det är inte mitt folk som lider av brist på förnödenheter. Häv ockupationen i Karabag, delta i en gemensam kommission, erkänn internationellt erkända gränser om man inte utmanar till konflikt o expansions ambitioner och utred krigsbrotten under ockupationen av Karabag. Detta hade varit mina enda krav på att återuppta kontakt och öppna gränserna. I annat fall, lev i den misär och isolation ni lever i.

Turkiet har på senare tid gjort mycket som för andra tagit årtionden att göra. Man har förbättrat relationer (från krigiska), till att slopa visum och ökat handels kapaciteten till ett stort antal länder i regionen. Detta har nått den gräns att vissa antytt på att Turkiet återupprättat Osmanska riket igen med andra medel. Jag skulle vilja kallade snarare en liberal frihandels politik och en tro om det goda i medmänniskor. Men sen finns det självklart alltid en grupp som går emot strömmen. Idag har man insett värdet av Turkiet som en internationell aktör och försöker återinföra den ojämna beroende ställningen Turkiet haft tidigare. MEN idag är andra tider….

Innan jag avslutar detta vill jag fråga mina turkiska läsare vad deras föreningar som "representerar" dem har på agendan? Socialdemokraternas utspel är helt utdött...... Ingen gör någonting. Mig har dem slutat representera, för jag är emot motionen, och deras ställning är otydlig. Skicka ett mail eller ta tag i dem ansvariga och ställ den frågan.

1 2 3 4 5 6 7 8





Sancak Beyi Emre