tisdag 9 mars 2010

Alla frågor har minst ett svar

Många har gått runt och grubblat över vad Turkiets motreaktion mot USA:s lilla komedi föreställning angående händelserna i Osmanska Riket under WWI (lustigt att man endast tar upp armenierna i sin ”historia skrivning”). Historien ändrades med en hängande röst, och det på övertid, med extra dispens för vissa ledamöter och efter ett visst resultat ingen för vissa (för emot sidan ledde med hästlängder ett bra tag, det var som en handbolls match).

Många har gottat sig med att ”visst kan även vi i Sverige erkänna det, Turkiet reagerar ju inte på något allvarligt sätt”. Mitt svar har alltid varit att ”Turkiet är inte det Turkiet som man varit under den ojämna beroendeskapet”. Vad blev reaktionen då? Turkiet skickar inte tillbaka sin ambassadör till USA till dess att frågan får klarhet över vad jänkarna ska göra. När den klarheten är uppnådd, så antingen skickar man tillbaka ambassadören eller så fryser man samtlig handel (på flera miljarder!) och lamslår alla militära aktioner i regionen (USAF blev utbytta mot ryssar i de turkiska republikerna, så incirlik är än mer vital för Afghanistan och Irak).

Vad fick man ut av detta ? ”Omröstningen” i sig var en tragedi. Emot ledde rejält. Det fattades folk i utskottet, så man gick ut och letade efter 4 till timmar sent. Dessa röstade för, då ledde för laget med en röst (det var fan en handbollsmatch), men det fattades fortfarande en person, som man inte väntade på. Det var en tragedi!

Vad blir resultatet ? Man har gjort sig till åtlöje för röster, inför alla som följde omröstningen; man riskerar att infektera relationerna med en allierad och vital partner. För vad ?

Norman Stones tankar kring spektaklet (en duktig akademiker som man på svenska universitet får läsa om i vissa kurser)

Sancak Beyi Emre

6 kommentarer:

Anonym sa...

Bra skrivet, keep up the good work.

Osman F sa...

Sancak o hans läsare:

Turkiet (turkar och kurder) måste medge att hundratusentals kristna dödades, eller dog under fördrivningarna ut ur Turkiet.

Armenierna måste medge att deras rövarförband hade ihjäl tiotusentals muslimer samt sluta anklaga Turkiet och dess folk för folkmord.

För att försoning skall kunna uppstå måste båda sidor utgå från en gemensam grund. Just nu är allt detta POLITIK och ingenting. När den nationalistiska armenier diasporan anklagar Turkiet för folkmord så leder det bara till nationalism bland turkarna. När en del armenier söker vägar för försoning utan att blöanda in folkmordsanklagelser så fryses de ut av armenier-diasporan och blir armeniska nationalisters offer.

Jag har inga problem med att Turkiet ber de kristna offren om ursäkt, håller minnesstunder och tom sätter upp monument som hedrar dom. Men då får den armeniska sidan och också göra det. Ska jag vara helt ärlig så kan jag även tänka mig att den turkiska staten betalar ut skadestånd till ofrens ättlingar. Men då får armenierna också göra det. Om detta blir verklighet en dag så lär Turkiet få betala mer än vad armenierna får göra då vi stod för det mesta av dödandet. Problemet är bara att någon försoning ALDRIG lär kunna uppnås då folkmordanklagelsen finns där. Min personliga åsikt är att det inte var fråga om ett folkmord. Även om begreppet hade existerat på den tiden så hade det ENLIGT MITT PERSONLIGA TYCKE inte varit fråga om ett folkmord.

Turkiet lär få fortsätta att sätta in motåtgärder mot den armeniska diapsoran vars hela existens verkar bygga på att få så många stater och institutioner att erkänna ett fiktivt folkmord.

Nationalismen på båda sidor fortsätter, status quo läget fortsätter och ingen försoning är i sikte..

Synd.. det enda som är bra med armeniernas nationalism och folkmords-propaganda är att det kan nyttjas på hemmaplan för att stärka banden mellan turkar - kurder och staten- kurder.

Hoppas Turkiet INTE ger efter nu för USA. Man jävlas inte med Erdogan från Kasimpasa eller det turkiska folket

Sancak Beyi Emre sa...

Osman:

Absolut, vi ska ta ansvar för våra handlingar. Jag ser Turkiets toppar omfamna armeniska motsvarigheter och ber om ursäkt. Men det är inte där vi är idag. Man vill att man ska erkänna ett ”folkmord” som (enligt mig och många andra) inte var ett folkmord och som inte är färdig utrett i min mening. Det svindlar en massa dokument som skrevs i franska skolor i Istanbul efter kriget, som används som bevis. Allt detta behöver redas ut. Men ingen verkar vara för att det reds ut. Utan man vill undvika en korrekt undersökning och få ett ”erkännande” snabbast möjligt. Efter en neutral, objektiv och akademiskt korrekt undersökning, är resultatet att man begick ett folkmord, ja då kan vi börja diskutera den frågan, men till dess är det att skjuta lösplugg i min mening.

Alla har rätt till en egen uppfattning. Men i denna fråga kommer det med ett pris. Antingen är du ”turk agent” eller ”armenier agent” osv. Det är nog första gången man röstar igenom något historiskt på politiska grunder. Detta används som ett vapen.

Folk som svälte ihjäl får turkarna skulden för, när ens egna soldater knappt hade skor, kläder, mat och patroner. Detta har beskrivits i flera historiska böcker, men trots det så beskylls man. Anatoliens folk minskade med en 1/5 pga svält. Det är sådant jag skulle vilja få utrett. Diskussionen går långt ifrån detta idag.

Dock ser jag till skillnad från dig att ersättning inte ska betalas ut Osman.
1. För konventionen i fråga är från 1948, och WWI sedvanor var inte i beakt när den skrevs.
2. Vem ska ersätta oss då ? Gissa vilket kaos en sådan handling skulle orsaka, vem är villig att ersätta Turkiet för allt förlorat ?
3. En ursäkt måste ske på samma villkor. Om det inte kommer en motsvarighet så kommer man ha en mer nationalism.

Jag tycker att det är patetiskt att Turkiet får skiten för att Armenien inte ställer upp på en gemensam kommission. Kan någon förklara det för mig ?

Sancak Beyi Emre

Ahömbele sa...

Osman,
Det är skillnad på Folkmord och förluster vid krig. Armenierna med stöd från stormakterna ville skapa ett storarmenien och rensade friskt nuvarande turkisk mark på Turkar för att få till ett eget rike, men Turkarna vände på kriget och vann kriget.

Att nu 80 år senare med hjälp av armenier som lämnat landet spinna vidare på Asalas påhitt är löjligt.

Folkmord är ett tungt ord och att kalla förluster av människor på folkmord när det rådde VÄRLDSKRIG är löjligt.

Alla Turkar som dött när stormakterna krigade sönder Osmanska Riket, slår vad om att dom till antal är fler dubbla antalet armenier som dog i kriget mot armenierna.

Det äckligaste är att armenierna nekar till allt som har med våld att göra, deras bild är att Turkarna en dag när dom vaknade bara fick för sig att mörda folk till höger och vänster. Vart är historierna om hur man brände turkiska byar? Mördade Turkar i massor?

Krig är Krig, om så nu inte är fallet, att Krig = Folkmord, då vill jag se flera länder som åker dit för Folkmord.

Osman F sa...

Sancak:

Bra svar! Ersättningsfrågan skulle bli väldrigt svår att utreda, det har du verkligen rätt i. Saken är jag tyvärr inte tror att den nationalistiska armenier-diasporan vill se försoning. Det skulle vara lättare att försonas med Armenien och armenierna där, men inte diasporan. Nåväl, en sak står klart och det är att Turkiet inte kommer att fall med detta.

Sancak Beyi Emre sa...

Ahömble:

Du har helt rätt. Men det var inte endast turkar som rensades, alla icke-armenier. I sig, så är även det ett ”folkmord”, men det är inget man kan stå på, konventionen är från 1948, låt oss göra rätt iaf. Lägg där till kyla, hunger, sjukdomar, rövare och fattigdom som stod säkert för mer än 50% av dödandet.

Om man tänker efter lite, så är det den förlorande sidan och endast dessa som hävdar ett s.k. ”folkmord”. O dra inte alla över samma kant, jag har flera Assyrier och Grek kompisar som tycker att hela grejen är löjlig. Varför har inte araberna eller Kaukasus grupperna hävdat ”folkmord” ? För de fick ut vad man ville.

Men stor armenien gick i kras, någon babylon blev inte av och grekland kunde inte expandera ut i anatolien. Hur gör man för att stilla sin skam ? Man gör de än värre, man skyller på att man blev ”dödad”….

Krig är inte folkmord, även om intentionen många gånger är att förinta fienden. Men det finns en skillnad. Som soldat är det ”legitimt” att döda i krig mot fiendens soldater (hur illa det än låter) och som civil får du endast göra det i självförsvar när ditt liv är direkt hotat.

Feffe:

Absolut! Men det ligger faktis i Armeniens intresse att frigöra sig från diasporan. För deras främsta uppgift är medborgarna i de egna landet. Inte endast med Turkiet heller, Azeri bröderna behöver också få upprättelse. Jag tycker att fredsprocessen bör inkludera alla tre för att ställa allt till rätta en gång för alla.


Emre